En Skrutt med passion

 

När jag nu ligger här hemma med för mycket smärta för att kunna göra något så finns det ändå grejer som får mig att skratta. En av dem är vår hund, en stor schäfer hane på 12 månader som fortfarande är sjukt omogen.

Jag tänker på en grej som hände för någon vecka sedan. Vi satt ute på tomten och njöt av solen när jag märker att något har fångat hans intresse!

En pytteliten mal kryper längs gräset framför honom och han ser helt förbluffad ut över den lilla varelsen som vågar beträda hans tomt... Malen kryper sakta bort från honom men då ser jag hur någon plötsligt börjar krypa efter den. Den stora "farliga" 35 kilos schäfern leker alltså Följa John med en 35 grams mal... Han kryper och kryper efter den lilla malen medan jag nästan ramlar av stolen av skratt. Plötsligt stannar han upp och kollar på mig med mycket bekymrade ögon, jag bara skrattar men så plötsligt så svingar han sin stora tass rakt över den lilla malen. En riktig högerslägga! Han blir jätteglad och börjar hoppa fram och tillbaka medan den lilla malen har fått nog och bestämmer sig för att ge sig av. Med hjälp av vinden så lyckas malen fly medan den mäktiga schäfern springer och börjar leka med en boll... 

Ibland är det lätt att glömma att deras hjärna inte är så himla stor men vad gör det när den producerar så mycket glädje! Ha det!